Boktips

Jahapp, då var det fredag och den andra arbetsveckan efter semestern är till ända. Insåg precis att senast jag uppdaterade här var just sista helgen på min semester, två veckor sedan, får be om ursäkt att ni återigen blivit bortprioriterade för annat skoj. 

Under semestern har nämligen bokmalen i mig vaknat till liv igen och följt med mig in i vardagen innebärande att skärmtiden på kvällarna har bytts mot boktid och jag har bara inte kunnat förmå mig att lägga ifrån mig boken för att plocka fram datorn och bloggen. Jag har alltid älskat att läsa men har blivit lite av en periodare som ibland tappar bort läslusten och glömmer bort vilket härligt tidsfördriv och avkoppling det är. Sen flyger bokmalen i mig igen och då kan jag förlora mig själv i en bok så till den milda grad att nattsömnen blir lidande då jag bara måste läsa en sida till, och en sida till och kommer jag då över en riktigt bra bok bara måste jag tjuva till mig några minuter här och där för att läsa och har då boken som sällskap såväl till frukosten som till kvällsmaten och skyndar hem efter träningen bara för att få kasta mig in i bokens låtsasvärld igen.

Av sommarens digra bokskörd ger jag följande två noga utvalda tips:

Kvinnan på tåget (Paula Hawkins). 

En bok som i år har legat över 20 veckor som bästsäljare i Storbritannien. Handlar om alkoholiserade Rachel som har blivit av med jobbet men ändå tar tåget samma tid, varje dag. Genom tågfönstret ser hon varje dag paret Jess och Jasons hem och hon fantiserar ihop en bild om deras liv som i hennes huvud blir till verkligheten. Nästan som om hon känner dem. Plötsligt en dag är Jess försvunnen, Rachel vaknar bakfull med minnesluckor och känner på sig att hon har med försvinnandet att göra....

Sjukt spännande bok!

Vinteräpplen (Josefine Sundström). 

En gripande historia om att leva på flykt från ett destruktivt förhållande där våldet har blivit vardag. Beskriver tre generationers kvinnors liv i svält och fattigdom och deras kamp om att ha kontroll över sitt eget liv.

Gripande bok som tar upp ett viktigt ämne.

Träningen då?

Jodå, den flyter på alldeles utmärkt och efter att ha lättat något på träningen efter några rejäla mängdveckor på semestern har jag känt mig väldigt pigg och stark i det sista. (Även om förra inlägget knappast indikerade det, men sista dagen på en lång och tuff träningsperiod är man inte alltid så himla pepp)

Mängden och uthålligheten finns definitivt i min kropp efter många hårda träningstimmar i de österrikiska bergen men jag är lite mer tveksam på farten. Tänkte därför skaffa mig ett kvitto på hur det står till med den saken då göteborgsvarvets seedningslopp över 10km går av stapeln i Borås på söndag. Inte för att jag behöver seeda mig till Varvet men för att de där loppen verkar vara bra arrangemang på snabba banor och nu när kalaset då kommer till Borås bara 45min från mitt hem vore det ju dumt att inte ta chansen att få en liten formcheck.

Hur mycket fart som finns i min kropp är alltså aningen tveksamt, fartkänsla är dock inte alls tveksamt. Det saknar jag nämligen totalt.

Igår stod det 4*2000m på schemat och direktivet var att springa dem i ökande fart med ca 5sek/km innebärande att alltså börja kontrollerat och avsluta vrålsnabbt. Sagt och gjort, började i vad som kändes som lugn fart men visade sig vara på tok för fort. Såklart, på första intervallen är det ju lätt att vara pigg. Man sätter sig dock i en lite knivig sits när man gör sådär eftersom det blir en väldig utmaning att öka farten med 5sek/km per intervall när man inlett med en första intervall motsvarande sin pers-fart på 10km. Rekomenderas inte. 

Gjorde ett tappert försök att öka på intervall nummer två men lyckades såklart bara få till en obefintlig ökning med ynka två sekunder och som den sega långlöpare jag är var jag nu fast i en fart och passet blev till lite mellanmjölk där alla intervallerna gick i ganska exakt samma tempo. Ett bra pass förvisso, 8km i min persfart på 10km är ju inte så pjåkigt, men det var ju inte det som stod på schemat och den där riktiga fartträningen för benen uteblev därmed och blev mer av ett tröskelpass.

Men man kan ju inte lyckas jämt. Om någon har en tillförlitlig hare att hyra ut till en vilsen löpartjej så vet ni var jag finns.

Nu dags för fredagsmys med en kopp te och (såklart!) bokläsning på altanen.

Trevlig helg!