Smög upp så tyst jag kunde och traskade ut i ösregnet mot pendeltåget och tog mig ut till Hammarby sjöstad och Access Rehab där jag en gång i veckan jobbar tillsammans med en sjukgymnast för att få igång funktionen i min högra rumpmuskel och därmed sluta felbelasta rygg och bäcken vilket ska ha varit fallet sedan jag hade stressfraktur 2008. Denna felbelastning kan vara orsaken till många av de problem jag haft senare åren med mitt bäcken, kramper i ryggen/magen, svaga ben osv och än så länge verkar det funka - behandlingen inleddes några dagar innan Tjejmilen och sedan dess har jag sprungit bättre än på länge två tävlingshelger i rad. Sammanträffande eller ej, men det känns lovande och väl värt ett försök och det besvär det innebär att resa 45mil ToR till Sthlm varje vecka ett tag framöver.
Jag som är en riktig frukostmänniska hade skippat frullen och bestämt mig för att avvakta till efter behandlingen för att ha tid att sitta och njuta på något mysigt fik innan hemresa. (Att gå på fik är en lyx för oss lantisar som inte har detta utbud till vardags) Sjukligt vad gott det smakade att få dagens första kaffe, hade hunnit bli så kaffesugen att jag höll på att smälla av. Insåg dock hur tråkig jag är när det kommer till frulle, trots att möjligheten att fredagslyxa med något extra gott slutade det med att jag omedvetet valt så likt min hemmafrulle som möjligt. En surdegsfralla med kaviar och ägg samt en skål men naturell Yoggi och kardemummagranola är väl ungefär exakt vad jag äter hemma varje dag. Men som sagt, finkaffe får man inte på landet, och kaffet är ju ändå det viktigaste på frukostbordet.
Dagens första kaffe,
alltid dagens viktigaste händelse.
För övrigt målar jag just nu upp en bild av att min första (och sista) hemmahelg på länge ska innehålla:
- En rejäl sovmorgon följt av att jag äter frulle länge iklädd pyjamas samtidigt som jag läser tidningen och kollar Nyhetsmorgon utan någon tid att passa.
- Tillagning av höstens första långkok. Siktar på att plocka upp älgkött från frysen och göra någon riktigt mustig gryta som får puttra ett par timmar medan regnet smattrar mot rutan.
- Ett riktigt långt och härligt långpass (mitt favoritpass) i flera timmar där jag struntar i fart och njuter av att vara ute. Krypa in under en filt och vila efteråt.
- Tid att träffa vänner och familj som jag inte sett på länge. Under avslappnade förhållanden, mysbrallor som dresscode och bara vara och umgås i lugn och ro.
- Plantering av någon odödlig form av växt i min (enda) blomlåda där döden har gjort sig påmind de senaste tre veckorna. Tur att man inte har hus med tillhörande trädgård - hur skulle det gå när EN blomlåda synes övermäktig att sköta?
- Att vara som ett plåster på min fina J som jag längtar så vansinnigt efter då jag knappt sett honom sedan i onsdags förra veckan.
Målar upp den bilden och ser det som jackpot om en eller två saker går i lås för både ni och jag vet ju att livet ärligt talat sällan blir riktigt sådär härligt skimrande som vi vill måla upp på våra bloggar och sociala medier.
Mest troligt är väl att verkligheten gör sig påmind och jag vaknar svintidigt fast att jag får sova, att regnet öser ner och det är askallt när jag ska springa långpass med resultatet att jag blir alldeles för trött för att orka dra igång ett långkok utan istället blir det tacos till middag kryddat av att jag och min fina J blir osams om vem som ska plocka ur diskmaskinen. Och när jag sedan ska plantera blommor är blomsteraffären stängd och de vänner jag planerat att träffa har blivit sjuka så vi måste ställa in.
Vackert så. Jag har bestämt mig för att det blir en bra helg oavsett och önskar er detsamma. God fredag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar